MEN! ARGH!
Det finnes många schääääl till att jag, den mäktiga Chrille, inte har uppdaterat bloggen. punkt.
Kändes att det behövdes en update, LLL hjälpte mig nyss.
Vissa människor orkar man verkligen inte med. Människor som säger saker för att "vara snälla", små saker som egentligen låter heeeelt onödigt att bli irriterad på, men man lackar fan satan på det.
Det var varmt, jag var bakis, hade gått runt halva stan i kläderna från igår ( OBS! hade sovit hos w)som bestod av strumpbyxor och en klänning. Kånkandes på öl * mmmm gott* i sommarvärmen till phoenix park, hungrig som ett varg går man in på centra och ska köpa sig en macka. Jag har händerna fulla och musik i båda öronen så jag pekade på saker jag ville ha, till damen i mack-görar- båset. Sen märker jag att det står en tjej brevid mig och viftar och ler stort, men samtidigt ser lite panikslagen ut. Jag försöker och kämpar för kung och fosterland med att få ut ena öronpluggen, för att höra vad panik-bruden har att säga " You got a hole there!" huh?! "You got a hole there! On yout leg.... Is it suppose to be like that... Or is it just broken?" Kvinnan hade alltså stått och viftat och gjort mig ännu mer irriterad för att jag va tvungen att ta ut öronpluggen mitt i värmen ( Det var EXTREMT varmt denna dag) med en massa saker i famnen för att fråga om det är meningen att det är hål på min strumpbyxa. Snyt dig kvinna. Som att jag inte visste att det var ett hål där, och varför i helvede ville hon veta om det var meningen? Jag sa att det skulle vara så och hon blev lite förbryllad över mitt svar.
Förtsätter vidare mot phoenix park, och jag går och går och blir mer och mer irriterad över paniktanten och att jag inser hur lång tid det är kvar till Phoenix, hoppar in i en taxi som kör mig dit. Ringer Joh o kollar vart dom är. "Bakom dom tre stånden där dom säljer gossedjur" upp för världens backe och hittar dom tillslut. Öppnar upp pappret på min macka medans jag beskriver om den långa vandringen och panik-tanten. När jag väl fått upp mack-pappret inser jag att damen lagt på för mycket av allt så allt ramlar ur när man tar en tugga. Så va brödet torrt oxå. Och biran hade hunnit bli varm.
Det var så jag fick mitt nickname Bitterfittan och Pläp blev Pläp och LLL blev LLL.
Vissa dar alltså.....
Men det blev en trevlig kväll till slut ialla fall!
Kändes att det behövdes en update, LLL hjälpte mig nyss.
Vissa människor orkar man verkligen inte med. Människor som säger saker för att "vara snälla", små saker som egentligen låter heeeelt onödigt att bli irriterad på, men man lackar fan satan på det.
Det var varmt, jag var bakis, hade gått runt halva stan i kläderna från igår ( OBS! hade sovit hos w)som bestod av strumpbyxor och en klänning. Kånkandes på öl * mmmm gott* i sommarvärmen till phoenix park, hungrig som ett varg går man in på centra och ska köpa sig en macka. Jag har händerna fulla och musik i båda öronen så jag pekade på saker jag ville ha, till damen i mack-görar- båset. Sen märker jag att det står en tjej brevid mig och viftar och ler stort, men samtidigt ser lite panikslagen ut. Jag försöker och kämpar för kung och fosterland med att få ut ena öronpluggen, för att höra vad panik-bruden har att säga " You got a hole there!" huh?! "You got a hole there! On yout leg.... Is it suppose to be like that... Or is it just broken?" Kvinnan hade alltså stått och viftat och gjort mig ännu mer irriterad för att jag va tvungen att ta ut öronpluggen mitt i värmen ( Det var EXTREMT varmt denna dag) med en massa saker i famnen för att fråga om det är meningen att det är hål på min strumpbyxa. Snyt dig kvinna. Som att jag inte visste att det var ett hål där, och varför i helvede ville hon veta om det var meningen? Jag sa att det skulle vara så och hon blev lite förbryllad över mitt svar.
Förtsätter vidare mot phoenix park, och jag går och går och blir mer och mer irriterad över paniktanten och att jag inser hur lång tid det är kvar till Phoenix, hoppar in i en taxi som kör mig dit. Ringer Joh o kollar vart dom är. "Bakom dom tre stånden där dom säljer gossedjur" upp för världens backe och hittar dom tillslut. Öppnar upp pappret på min macka medans jag beskriver om den långa vandringen och panik-tanten. När jag väl fått upp mack-pappret inser jag att damen lagt på för mycket av allt så allt ramlar ur när man tar en tugga. Så va brödet torrt oxå. Och biran hade hunnit bli varm.
Det var så jag fick mitt nickname Bitterfittan och Pläp blev Pläp och LLL blev LLL.
Vissa dar alltså.....
Men det blev en trevlig kväll till slut ialla fall!
Kommentarer
Trackback
